Ett ungt forskningsinstitut

 

Institutet grundades 2006 och har som främsta syfte att genom vetenskaplig forskning ta fram bra och hållbara produkter inom infektionsmedicin. Grundare är Docent Fariba Nayeri. Forskningen finansieras genom privata bidrag, konsernbidrag och olika typer av lån. Företaget inrymmer förutom ett litet forskningslab med flera anställda även en tandvårdsklinik med tre anställda som också bidrar till forskningen på olika sätt. Inom lokalerna finns även en öppenvårdsmottagning för avancerad sårvård som även den är kopplad till forskningen.

Sedan länge finns ett etablerat samarbete med infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping men även andra Universitet som t.ex Örebro universitet där samarbete inletts för att tidigt upptäcka inflammationer orsakade av Parodontit. Tack vare dessa samarbeten så har nu några mycket lovande produkter sett dagens ljus. En av de senaste i raden är ett patient-nära snabbtest som tas vid så kallade Gastroenteriter och som på mindre än en minut kan särskilja mellan kroniska, akuta och infektiösa inflammationer i tarmen. Till de senare produkterna hör också snabbtester som hjälper patienten att själv hitta akuta infektioner i olika kroppsvätskor. (Självtester). Läs mer under rubriken ”Produkter”.

Forskningen har också möjlighet att ta emot forskande studenter och gästforskare i viss mån. PEAS Institut AB blev under 2012 ”Forskningshuvudman”. Ett stort steg för Institutet och mot framtidens möjliga upptäckter.

PEAS Institut är beläget i botttenplanet på Söderleden 1 i Linköping.

 

 

 

 

PEAS Institut AB är ett forskningsinstitut som grundades 2006 för att kunna expandera kunskapen om kroniska inflammationer. Institutet är en ung organisation som består av ett laboratorium och en klinisk del som ger möjligheten att inkludera patienter till studier.  

Med tanke på att en infektion kan orsaka akuta och även kroniska skador har vi studerat ett tillväxtprotein (HGF) sedan 1996 hos olika infektionssjukdomar. Vi har studerat mängden av HGF och även stabiliteten i blod och lokalt på infektionsstället i olika sjukdomar som lunginflammation, hjärnhinneinflammation, sårinfektion, njurbäckeninfektion, gastroenteriter och även vid kronisk hepatit, inflammatorisk tarmsjukdom, kroniska bensår och astma.

I alla dessa studier påvisades att vid akut infektion fanns det en ökad produktion av HGF både lokalt i skadeområdet samt systemiskt i blodet. Låga mängder av HGF i blod samt lokalt vid allvarliga akuta infektioner korrelerade med dålig prognos. Vid kronisk infektion eller inflammation hittades också mängder of HGF i blod och på skadeområdet. Skillnaden var att HGF som producerades vid akuta infektioner var aktiv och bland annat orsakade att möss fick snabbare hårväxt efter rakning och även mössens hudceller rörde sig snabbare efter tillsatt HGF. Å andra sidan hade HGF som renades från sårvätska hos patienter med kroniska sår, ingen effekt på hudceller. Baserad på dessa observationer kan man säga att HGF som produceras vid kroniska inflammationer har tappad funktion och det kan vara orsaken till att dessa kroniska tillstånd inte läker. Aktiv forskning för att ta reda på när och hur en akut inflammation förvandlas till kronisk inflammation är en av huvudforskningsområdet på PEAS Institut.

 
 

Proteiner kan tappa aktiviteten vid kroniska tillstånd 
Skador, dess diagnos och behandling är viktiga ämnen som studeras i ett alltmer växande sammanhang. Oavsett genesen brukar kroppen svara på olika sätt; antingen läker skadan snabbt eller blir den kronisk. En kronisk skada kännetecknas av en skada som inte läker i rimlig tid beroende på patientens ålder, grundsjukdomar och nutrition. Men vilka andra faktorer spelar roll när en skada inte läker i tid? Hade man svaret skulle man kunnat behandla massor av kroniska svårbehandlade och resurskrävande sjukdomar.

I mitten av 80-talet observerade japanska forskare att ett protein som senare fick namnet Hepatocyte Growth Factor (HGF) var ansvarigt för att levern växte tillbaka i råttor 10 dagar efter man tagit bort delar av den. Man har klonat HGF-genen 1989 och studerat HGF sedan dess för behandling av akuta skador i djurmodeller.

 

 

 

 

Copyright © 2018 PEAS Institut AB